Svensk julstämning utan Delhi belly
Sitter hemma och blickar ut i den gråmulna natten. Mellan mig och mörkret står min lilla adventsljusstake som på ett nästan envist och tappert sätt sprider sitt ljus. Ur högtalarna strömmar Åh Helga Natt med sådan kraft att jag ryser! För första gången på flera år känner jag ett sting av julstämning. Mysigt men samtidigt lite vemodigt och nostalgiskt.
Förra året firade jag jul på Nya Zeeland. Kiwis är knappast kända för sina gedigna jultraditioner, där handlar det mest om beach och BBQ's. Fantastiskt och härligt på sitt sätt, men är man svensk och uppvuxen med gran, glögg och "klockan-är-tre-skynda-ät-upp-nu-är-det-Kalle!", så saknar den svenska julgenen sin dos av svensk tradition.
Inte heller i år kommer julen att firas i Sverige. Den kommer att firas i Jaipur, huvudstaden i Rajasthan (även känd som den rosa staden pga. av dess rosamålade äldre stadsdelar). Jag kommer att vara omringad av vackra, smyckade indier som firar den västerländska jultraditionen fast på indiskt vis. Hotellet där jag och min vän Mollis ska bo på har redan skickat en utförlig redogörelse för kvällens program inklusive menyn - som verkar helt sagolik. Jag ber var kväll till Shiva att vi ej ska drabbas av Dehli-belly..
Men just denna kväll är jag fortfarande i Sverige med julstämning. Och just denna kväll har jag njutit av en middag hemma hos mig med min goda vän Hannah. Väldigt mysigt. Njuter något oerhört över att få vara hemma lite mer till vardags och inte behöva resa så mycket med jobbet. Kan tyckas något motsägelsefullt med tanke på att jag strax ska iväg igen - men med stora skillnaden att jag reser privat vilket är på ett helt annat plan än att resa med jobbet. Där måste jag vara professionell och representativ.
I Indien är det 100% krazy k som gäller, hehe.. :)
